Den moderata skogvaktaren.

Den moderata skogvaktaren.

Skogvaktare Konrad var en skogvaktare av den gamla skolan.


FSC? PEFC?

Han accepterade varken certifikatet ”efesse” eller det andra som man kunde stuka tungan på.

Han gillade inte heller skogs- och naturundervisning som han tyckte var bara slöseri på pengar. Särskilt när man var tvungen att bjuda skrikande ungdomar på grillkorv.

Han godkände inte Nya Skogsvårdsregler, eftersom, påstod han, postmodernismen inte passar för skogen, sen byter man inte hästar vid vadstället och de gamla Skogsvårdsreglerna tar sig bättre ut på hyllan. Bredvid två tunga, aldrig lästa högar med Lasy Państwowe föreskrifter och allmänna råd och tidningen Głos Lasu. Han har slutat läsa dem sen Głos Lasu började förespråka levande skogar och Lasy Państwowe lägre ålder på slutavverkningar i gammelskog.

Han tålde inte ekologer och naturälskare, eftersom, som han sa, de första representerar en främmande kultur för honom och de andra bara låtsas älska skogen, men i grund och botten vill alla bara veta var han har sina smultronställen med kantareller och karljohanssvampar.

Nyckelbiotoper?

Han hatade nyckelbiotoper i sin skog och de retade gallfeber på honom. Han tyckte att i nyckelbiotoper bor flockar av skäggiga ekologer som skulle svärma därifrån över hela landet.

Inte heller gillade skogvaktaren Konrad ihåliga träd. Och döda träd. De ihåliga gillade han inte sen en spillkraka smutsade ner honom och hans nya uniform före resan till skogsförvaltningskontoret. De döda sen han, som ung skogvaktaren, blev uppläxad av chefen för att ha några såna i sin skog. Nu ska man inte avverka dem p.g.a. ekologi och vartenda ett av dem var som en spark i magen för skogvaktaren.

Hållbart, välbalanserat och mångfunktionellt skogsbruk?

Och framför allt tyckte han inte om orden ” hållbart, välbalanserat och mångfunktionellt skogsbruk” eftersom det betydde att han var tvungen att klä om sig i galauniform, stå under högtidliga tillfällen vid olika monument och vad värst var, delta i vallfärd till Częstochowa. Dessutom betydde de tre orden ingenting för en vanlig Svensson, påstod han.

Men mest av allt avskydde han vintermössa till sin terränguniform. Han såg ut som ett 50-årigt förskolebarn, tyckte han och misstänkte starkt att skogsarbetarna inte log mot honom av sympati utan att de egentligen skrattade åt honom och hans mössa.


Zdjęcie tytułowe – Tadeusz Ciura

Text efter bloggaren Lecawiory – polska titeln: Leśniczy starej daty

Kommentera