Visenter i Tyskland? Nein, danke.

Visenter i Tyskland? Nein, danke.

Visenter i Tyskland? Nein, danke.

Alla älskar visenter…

På sistone har alla i Polen börjat älska visenter. En visent gullar man med, varenda en vill ha en visent och varenda en vill helst krama ihjäl en visent.
Men hur är det med det älskade vilda djuret någon annanstans i Europa? T.ex. i Tyskland?
Dags till några fakta.

Miljöminister

Miljöminister Jan Szyszko föreslog i en skrivelse till Europaparlamentet, den 13 september 2016, att Polen skulle gärna hjälpa andra västeuropeiska länder med återinförande och bevarande av hotade och skyddade arter. Han nämnde speciellt visenter.
Vissa medier betraktade det som kuriosum. Har Polen bättre naturvård än Västeuropa?

Men vi polacker behöver bara se i riktning mot Bryssel, rättare sagt mot vår granne på andra sidan Oder.

Projekt

2010 börjades i Rothaargebirge, i Nordrhein-Westfalen, förbundsland i västra Tyskland, ett projekt med återinförande av frilevande visenter. Regeringen och NGO organisationer hoppades på att etablera den första tyska flocken, bestående av 25-30 visenter, levande i det fria på familjen Sayn-Wittgenstein ägor.
Vi ska bevisa att människor kan leva sida vid sida med stora växtätare, mitt i Europa, uttalade sig om sitt projekt representanter för förbundslandets motsvarighet till Naturvårdsverket.

Inga gränser…

I april 2013 öppnades den första, bara delvis inhägnade hage och visenter återkom till Tyskland efter 700 år frånvaro. Men snart började de gilla friheten i form av skogarna och ängarna bakom stängslet och skadorna i privata skogar som familjen Sayn- Wittgenstein inte ägde, växte snabbt.
Deras två dagars besök kostade minst 2-3 tusen euro, räkningen som ingen ville betala till de drabbade. Räkningen hamnade, alla fall i början, hos försäkringsbolaget.

Striderna startade. De drabbade bönderna vände sig till domstolar. I oktober 2015 beslutade kammarrätten i Arnsberg om att Sayn-Wittgenstein måste hålla sina visenter i hagen, för att förhindra skadorna på jordmarker och skogar hos sina granar.
Beslutet gick tvärtemot hela idén med fredlig samexistens i det fria mellan människan och visenter och blev överklagad av familjen Sayn-Wittgenstein.

Karusellen…

En rättslig karusell påbörjades och avslutades ännu inte.

Tills vidare leder motståndarna 2:1, motståndarna till visenten som grannen. Försäkringsbolaget som i början utbetalade ersättningen till drabbade bönderna, avslutade samarbetet redan 2014. Fonden, som regeringen Nordrhein-Westfalen bildade i stället, disponerar bara summan 50 tusen euro, summan som räcker inte, så länge visenterna fortsätter med sina utflykter…

Samarbete…

Projektledare Richard Casimir Karl August Robert Konstantin Prinz zu Sayn-Wittgenstein-Berleburg gick till slut så långt att han hotade med att sätta eld på protesterande bondgårdar. Det kostade honom 5 tusen euro i böter och ursäkt för hotelser.
En visent anföll och sårade en turist i våras och antagligen var det inte ett isolerat fall, sade grannarna till prinsen.

Podlasien kontra Bryssel.

Koexistensen mellan människor och visenter är alltså, som vi ser, ganska svag och oklar i Nordrhein-Westfalen. Och där finns bara ett tiotal visenter. Vad skulle det hända om det fanns 80, 100 eller 500 visenter som i Bialowiezaskogen?

Man får räkna med att Västeuropa kommer att kämpa för samlevnad mellan människor och visenter, men inte i närheten av Bryssel utan i närheten av Bialystok.

Därför är det ganska säker att minister Jan Szyszkos erbjudan kommer inte att väcka någon entusiasm i Europa.


 

Texten efter bloggaren Buce w zielonych kapelusikach http://bucewzielonych.blogspot.com/2017/01/zubry-nein-danke.html

Zdjęcie tytułowe – eriksberg.nu och har inget samband med texten.

Kommentera